Makroner

Makroner. Märkligt hur vissa maträtter/bakverk kan bli nypopulära bara sådär. Vad är det som gör att alla plötsligt älskar makroner? Jag har kikat på recept på dessa sedan barnsben, när baklusten (som så många gånger) infann sig och jag skulle bläddra igenom alla mammas recept för att slutligen baka någon av mina 5-topp-favoriter ändå. Men då, då fanns de där. Makronerna. På ett eget receptblad. Med moccafyllning emellan, som såg ut som att det var bitar av choklad i för det var så tjockt och fluffigt pålagt. Men det var nog bara vanlig moccasmörkräm, åtminstone om man ska tro receptet. Och så stod det att de passar utmärkt till kaffet. Eftersom jag inte gillade kaffe (och därmed inte heller mocca) så blev jag aldrig frestad att prova på dessa (lite omständiga) bakverk. Och de fall lite i glömska...
Och nu! Plötsligt är det som att de är nyuppfunna. Är det de många smakvarianterna man nu kommit på? Är det för att man fått slut på nya kakidéer, som man plockat fram något gammalt? Fantastiskt att man kan få speciella makronbutiker att gå runt. Jag undrar just hur länge det kommer att vara...och vad blir nästa fluga? Havreflarn? Gräddtårta? Klenäter?
Med de många olika smakvarianterna (så jag därmed slipper moccasmaken) kunde jag nu ge mig på ett makronförsök. Fick det väl genomarbetade receptet av en god vän. Citron blev det - kalasfriskt! Och päron, vilket också blev himla lyckat (om än inte riktigt lika friskt)!